Warning: Undefined array key "ns" in /customers/3/0/2/riff-raff.se/httpd.www/wiki/conf/local.protected.php on line 47 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/3/0/2/riff-raff.se/httpd.www/wiki/conf/local.protected.php:47) in /customers/3/0/2/riff-raff.se/httpd.www/wiki/inc/auth.php on line 431 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/3/0/2/riff-raff.se/httpd.www/wiki/conf/local.protected.php:47) in /customers/3/0/2/riff-raff.se/httpd.www/wiki/inc/actions.php on line 38 CPE-flygblad - riff-raff
Admin Warning: Undefined array key "REMOTE_USER" in /customers/3/0/2/riff-raff.se/httpd.www/wiki/lib/tpl/old_sic/my_tpl_helper.php on line 77
Warning: Undefined array key "classification" in /customers/3/0/2/riff-raff.se/httpd.www/wiki/lib/tpl/old_sic/my_tpl_helper.php on line 156
Warning: Undefined array key "language" in /customers/3/0/2/riff-raff.se/httpd.www/wiki/lib/tpl/old_sic/my_tpl_helper.php on line 129

CPE-flygblad

Vi presenterar här två flygblad, båda från vårens uppror mot CPE i Frankrike. Det första av dem delades ut av några studenter i Jussieu under en vecka i slutet av mars och riktade sig till de byggnadsarbetare som var direkt anställda av detta Parisbelägna universitet. Det andra flygbladet distribuerades en stund efter rörelsens slut under en av studenternas generalförsamlingar.

Det är som arbetare vi attackeras och inte som studenter!

De senaste två veckorna har rörelsen mot CPE/CNE, som i huvudsak drivs av studenter och gymnasieungdomar, stannat av i tillväxt. Om inte kraften redan har runnit ur den så har den åtminstone stagnerat. Denna morgon blockerades Jussieu av mindre än två hundra studenter och generalförsamlingen attraherar som mest tusen personer – ibland mindre – av de tiotusentals inskrivna på de två fakulteterna på Jussieu. Endast en minoritet av de som röstar för en förnyelse av blockaden vid generalförsamlingarna deltar aktivt i den varje morgon.

  • För att bli av med CPE/CNE måste rörelsen gå bortom den nivå den för närvarande befinner sig på. En kamp som begränsar sig till enbart universitetsmiljön kan inte nå en sådan nivå.
  • I motsats till de marginella försök till pseudo-radikalisering som ställer sig själva utanför rörelsen och som inte tar någon hänsyn till rörelsens verklighet, och i motsats till de facköreningsutlysta aktionsdagarna, kan rörelsens utvidgning endast ske om, som allra minsta förutsättning, arbetarna är övertygade om behovet av att ta aktiv del i rörelsen.
  • För studenternas del, varav hälften arbetar – måste vi säga det igen? –, är det nödvändigt att gå ut och möta andra arbetare, särskilt i områdena kring fakulteterna.
  • Vid Jussieu har de strejkande redan ockuperat universitetsrestaurangen och upprättat begynnande kontakter med arbetarna där. Vidare, i Javelotannexet har föreläsarna gått i strejk tillsammans med sina studenter.
  • Även om de pekar i rätt riktning så har dessa handlingar aldrig riktats till Jussieus byggnadsarbetare. Arbetarna vid BTP (Bâtiment et travaux publics, ›Byggnads- och offentliga arbeten›) har också erfarenheter av anställningsotrygghet. Till exempel är BTP den sektor där det är vanligast med det nya kontraktet. 24,2 procent av nya jobb på BTP sedan september 2005 är CNE-kontrakt.
  • BTP-sektorn upplever en kraftig uppgång, delvis på grund av nybyggnationen (363 400 bostadsenheter under byggnad år 2004 och mer än 400 000 under 2005) men också på grund av stora offentliga arbeten.
  • Den här dynamiska kraften åtföljs av en stark efterfrågan på arbete och som en följd har närmare 200 000 nya jobb skapats mellan 1998 och 2005. Oavsett om det gäller offentliga arbeten eller nybyggnationer så kan allt färre företag öka sin produktion på grund av arbetskraftsbrist (39 procent i oktober 2005). Trots att denna brist på arbetare pressar upp lönerna fortsätter BTP-sektorn att hålla sig med ett betydande antal osäkra arbetare. Under 2005 var ungefär 135 000 människor tillfälligt anställda och 70 000 var fastanställda av totalt 1 736 000 inom sektorn. Vi noterar att de ojämna rekryteringsbehoven, som definitionsmässigt är tillfälliga, på stora arbetsplatser hanteras med hjälp av dessa tillfälliga anställningar för att klara av »högsäsongens» aktivitet, men också för att rekrytera de ordinarie arbetare som krävs utöver dessa. En uppskattning är att en fjärdedel av uppdragen leder till ett jobberbjudande. Vi kan konstatera att tillfälligt arbete utgör det första filtret även i en situation med hög permanent sysselsättning. Här gör man sig av med de arbetare som gör mest motstånd mot de hårda exploateringsförhållandena inom byggbranschen.
  • Till sist, för att kompensera för det antal arbetare som förväntas gå i pension fram till 2010 måste branschen rekrytera minst 100 000 nyutbildade ungdomar vilket ger möjlighet att i hög grad använda sig av CNE och den framtida CPE. Marknadsvillkoren inom BTP är gynnsamma för kamp.
  • Arbetsmarknadsvillkoren är idag fördelaktiga för BTP-arbetare: den nuvarande bristen på arbetskraft, i kombination med nödvändigheten av att omplacera pensionerade arbetare och sektorns tillväxt ger betydande fördelar för arbetarnas framtida kamper.
  • Vi kan inte föreställa oss att en chef börjar sparka arbetare om han inte är beredd att återanställa dem, framförallt inte på en arbetsplats där det är olönsamt att vänta för länge med återanställning.
  • I renoveringssektorn, där arbetsmarknadsvillkoren liknar de inom BTP, är arbetsgivare redan tvingade att erbjuda fasta kontrakt för att attrahera personal.

På grund av detta:

  • måste studenterna och byggnadsarbetarna mötas för att förstå varandras arbetsförhållanden.
  • När vi möts en andra gång måste det vara en fråga om att utveckla gemensamma kampperspektiv, inte enbart mot CPE/CNE, utan också mot alla former av osäkra anställningar som föregick dem.

Uppenbarligen är de här förslagen öppna för alla intresserade arbetare, oavsett från området kring Jussieu eller inte.

Möt upp torsdagen den 30 mars från klockan 16:30 till 17:30 framför huvudentrén till Jussieu för att träffa alla intresserade arbetare och studenter.

Varför klara proven?

Denna ljuvliga vår verkar det som om en del av studenterna är bekymrade över praktiska detaljer rörande proven vid slutet av året.

Vi börjar med att lätta ångesten genom att föreslå en första grundpelare i diskussionen: antagningarna till universitetet kommer inte bli hårdare än föregående antagningar. Institutionsledningarna på universiteten är väl medvetna om hur många de kan tillåta gå om årskurser och hur många platser som finns till förfogande året efter. Vi kan tillägga att en flera månader lång blockad av universitetet kommer att ha väldigt liten påverkan på provresultaten. En lika stor andel som vanligt kommer att gå vidare till nästa år.

Som vanligt rör det sig inte om studenternas uppnådda kunskap, utan det handlar om att bli godkänd på provet. Det är inte nödvändigt att vara duktig. Det är tillräckligt att bara vara bättre än den andel av studenterna som ledningen ändå tänker låta gå om en årskurs. Om alla studenter skulle lyckas med sina prov skulle denna stackars universitetsinstitution faktiskt få bekymmer med att utfärda diplom som verkar attraktiva.

Vi kan fråga oss själva varför studenter bryr sig om att klara prov då det för de flesta av dem innebär att de måste ta kurser som de egentligen inte bryr sig ett skit om och dessutom riskerar att få gå om ett år. Framförallt innebär det att även de som lyckas ro i land ett diplom pendlar mellan arbetslöshet, overksamhet och tillfälliga arbeten i 28,6 procent av fallen efter ett år. Endast 67,6 procent får ett fast jobb. Jämförelsevis har 42,7 procent av dem utan något diplom (inte ens ett gymnasiebetyg) ett fast jobb inom ett år. Skillnaden är inte så stor som de vill få oss tro.

Företagen vet mycket väl att ett diplom inte är ett reellt bevis på kompetens. Grundförutsättningen för att få ett mindre osäkert arbete är arbetserfarenhetskurser, tidsbegränsade anställningar och tillfälliga arbeten – även för de som går ut ingenjörsskolor. Höjt över alla tvivel visar detta hur viktigt fallenhet för arbetet är för urvalsprocessen och denna fallenhet är betydligt mer talande – och betydligt svårare att uppnå – än ett universitetsdiplom.

För samhället är en student kanske en framtida aställd eller en framtida arbetslös person, men framförallt en redan nu anställd eller arbetslös (45,5 procent av studenterna arbetar under sina studier). Många befinner sig i den högre utbildningen under längre tid nuförtiden, vilket innebär att gapet mellan gymnasieskolan och arbetslivet blir allt större. Om två miljoner studenter skulle skriva in sig hos ANPE (Arbetsförmedlingen) istället för att lockas av kursernas siren, så skulle den stackars regeringen få allvarliga problem att hålla arbetslösheten under tio procent.

Detta är anledningen till att en av styrkorna i rörelsen mot CPE har varit dess direkta angrepp på arbetets terräng, mot en lag som påverkar bland annat studenter, men framförallt såsom arbetare och inte enbart som ungdomar. Denna kollektiva rörelse visar oss än en gång att det är möjligt att kollektivt skapa vårt eget öde, denna gång med syftet att försvara våra intressen som arbetare. Om vi villkorslöst försvarar konkurrensen vid universiteten, genom att acceptera det beskrivna urvalet som i sig endast är en form av social sortering, så skulle det vara en förlust av samma proportioner som det vi redan vunnit. Det skulle innebära ett brutalt återvändande till det barbariska allas krig mot alla, just vid ett tillfälle som en dörr för att tillsammans lämna det tycks skymta över horisonten.

Om vi kan få den allsmäktiga staten att backa så finns det ingen anledning att vi skulle vara oförmögna att göra universiteten till det vi vill och inte enbart avgöra universitetsutbildningens former.

Prol-position news nr 7, november 2006

Except where otherwise noted, content on this wiki is licensed under the following license: CC Attribution-Noncommercial-Share Alike 4.0 International