Warning: Undefined array key "DOKU_PREFS" in /customers/3/0/2/riff-raff.se/httpd.www/texts/inc/common.php on line 2084 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/3/0/2/riff-raff.se/httpd.www/texts/inc/common.php:2084) in /customers/3/0/2/riff-raff.se/httpd.www/texts/inc/common.php on line 2092 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/3/0/2/riff-raff.se/httpd.www/texts/inc/common.php:2084) in /customers/3/0/2/riff-raff.se/httpd.www/texts/inc/actions.php on line 38 sv:riff-raff-9-foerord - riff-raff
Warning: Trying to access array offset on value of type bool in /customers/3/0/2/riff-raff.se/httpd.www/texts/inc/html.php on line 1164 Warning: Trying to access array offset on value of type bool in /customers/3/0/2/riff-raff.se/httpd.www/texts/inc/html.php on line 1168 Warning: Trying to access array offset on value of type bool in /customers/3/0/2/riff-raff.se/httpd.www/texts/inc/html.php on line 1171 Warning: Trying to access array offset on value of type bool in /customers/3/0/2/riff-raff.se/httpd.www/texts/inc/html.php on line 1172

Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

Länk till den här jämförelsesidan

Both sides previous revision Föregående version.
Nästa version.
Föregående version.
sv:riff-raff-9-foerord [2011/04/11 01:16]
titorelli
sv:riff-raff-9-foerord [2015/04/12 21:08] (aktuell)
Rad 3: Rad 3:
 Trots att detta nionde nummer av //riff-raff// kommer ut nästan fem år efter det föregående, fortsätter vi där vi slutade sist. Mycket har onekligen hänt här hemma och i världen, men ingenting som har givit oss någon anledning att ställa om kursen. Trots den djupa krisen (som vi inte kan undgå att tala om) förblir förhållandet mellan klasserna i grunden detsamma, dvs. så som det stöptes om efter den senaste omstruktureringen omkring 1975--1995. Vi ser t.ex. en fortsatt utveckling av den globala arbetsdelningen och av »flexibiliteten» i arbetslivet; löneökningarna ligger fortsatt under inflationstakten. Kapitalets krishantering i form av avskedanden och »åtstramningar» har mötts av hårt motstånd på många platser, t.ex. i Frankrike, Grekland och Spanien, men det har inte lett till något återupplivande av arbetarrörelsen. Proletärerna kämpar idag emot omedelbara försämringar, men de har inget intresse av att ta över och självförvalta sin egen utsugning.((En ny våg av fabriksockupationer svepte över Frankrike 2009--2010. Arbetarna insåg att den metod som lönade sig bäst som svar på fabriksnedläggningar var att låsa in chefen och invänta ett högre bud om avgångsvederlag. Se Jeanne Neton och Peter Åström, »Hur man fortfarande kan ställa krav när inga krav längre går att tillmötesgå», på franska och engelska i den kommande tidskriften //Sic//.)) Man kämpar för att finnas till, men man kan samtidigt inte förbli den man är. Trots att detta nionde nummer av //riff-raff// kommer ut nästan fem år efter det föregående, fortsätter vi där vi slutade sist. Mycket har onekligen hänt här hemma och i världen, men ingenting som har givit oss någon anledning att ställa om kursen. Trots den djupa krisen (som vi inte kan undgå att tala om) förblir förhållandet mellan klasserna i grunden detsamma, dvs. så som det stöptes om efter den senaste omstruktureringen omkring 1975--1995. Vi ser t.ex. en fortsatt utveckling av den globala arbetsdelningen och av »flexibiliteten» i arbetslivet; löneökningarna ligger fortsatt under inflationstakten. Kapitalets krishantering i form av avskedanden och »åtstramningar» har mötts av hårt motstånd på många platser, t.ex. i Frankrike, Grekland och Spanien, men det har inte lett till något återupplivande av arbetarrörelsen. Proletärerna kämpar idag emot omedelbara försämringar, men de har inget intresse av att ta över och självförvalta sin egen utsugning.((En ny våg av fabriksockupationer svepte över Frankrike 2009--2010. Arbetarna insåg att den metod som lönade sig bäst som svar på fabriksnedläggningar var att låsa in chefen och invänta ett högre bud om avgångsvederlag. Se Jeanne Neton och Peter Åström, »Hur man fortfarande kan ställa krav när inga krav längre går att tillmötesgå», på franska och engelska i den kommande tidskriften //Sic//.)) Man kämpar för att finnas till, men man kan samtidigt inte förbli den man är.
  
-På de följande sidorna diskuteras en möjlig utväg ur denna återvändsgränd: revolution, kommunisering. I flera av de texter som riff-raff har givit ut under åren har termen kommunisering använts i olika sammanhang. Men det har hittills mest skett i förbifarten och i tämligen svepande ordalag. Med det här numret sätter vi begreppet i centrum och kommer att diskutera vad kommuniseringen är och vad den inte är, liksom de vidare konsekvenserna av att anamma ett kommuniseringsperspektiv.+På de följande sidorna diskuteras en möjlig utväg ur denna återvändsgränd: revolution, kommunisering. I flera av de texter som riff-raff har givit ut under årens lopp har termen kommunisering använts i olika sammanhang. Men det har hittills mest skett i förbifarten och i tämligen svepande ordalag. Med det här numret sätter vi begreppet i centrum och kommer att diskutera vad kommuniseringen är och vad den inte är, liksom de vidare konsekvenserna av att anamma ett kommuniseringsperspektiv.
  
 Numret är indelat i fyra delar. I del ett diskuterar vi kommuniseringen som ett revolutionärt perspektiv idag samt begreppets ursprung. Del två ägnas åt Marcel och tidskriften //Dissident// samt deras speciella syn på kommuniseringen. I del tre försöker vi att få grepp om historien och tittar närmare på tidigare revolutionära rörelser. Den fjärde och sista delen utgörs av en text som ingående diskuterar kapitalets omstrukturering, en rad förändringar på alla nivåer som tillsammans lade grunden till ett nytt förhållande mellan klasserna och därmed till ett nytt revolutionärt perspektiv. Numret är indelat i fyra delar. I del ett diskuterar vi kommuniseringen som ett revolutionärt perspektiv idag samt begreppets ursprung. Del två ägnas åt Marcel och tidskriften //Dissident// samt deras speciella syn på kommuniseringen. I del tre försöker vi att få grepp om historien och tittar närmare på tidigare revolutionära rörelser. Den fjärde och sista delen utgörs av en text som ingående diskuterar kapitalets omstrukturering, en rad förändringar på alla nivåer som tillsammans lade grunden till ett nytt förhållande mellan klasserna och därmed till ett nytt revolutionärt perspektiv.