Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.
Nästa version. | Föregående version. | ||
sv:riff-raff-10-inledning [2022/05/03 19:01] eaustreum angelegt |
sv:riff-raff-10-inledning [2022/05/03 19:21] (aktuell) eaustreum |
||
---|---|---|---|
Rad 1: | Rad 1: | ||
- | ====== | + | ====== |
+ | Det tionde numret av // | ||
+ | smilbanden att dra sig på alla de krösamajor och missunnsamma cyniker som | ||
+ | fylkar den lilla, tämligen parlamentariskt orienterade utomparlamentariska | ||
+ | vänstern i Sverige. Men det varken kan eller vill vi göra så mycket åt. Kärnan | ||
+ | i den löst sammanhållna grupp som har gett ut tidskriften sedan 2002 har | ||
+ | aldrig haft som huvudsaklig sysselsättning i livet att läsa och skriva. | ||
+ | Mycket har hänt i världen sedan nummer nio kom ut 2011, mycket mer | ||
+ | än vi kan kommentera här. Till exempel startade Syrienkriget i mars samma | ||
+ | år, i svallvågorna av vad som då gick under namnet den arabiska våren. | ||
+ | Trump var ännu inte på flera år den inverterade snuttefilt som vänstern och | ||
+ | liberalerna var så patologiskt fixerade vid. Vi har inte minst sen den stora | ||
+ | flyktingströmmen 2015 sett nationalismens tryne böka sig fram till samhällsdebattens centrum: protektionism och isolationism, | ||
+ | et cetera. Och det både från höger och vänster, i en populistisk tävlan med | ||
+ | enbart förlorare. Nationalismen skördar sina offer – även på ideologins | ||
+ | område – och vi kommer dessvärre att kunna bevittna det ena prisgivandet | ||
+ | av politiska ståndpunkter efter det andra för att förhålla sig till – anpassa sig | ||
+ | efter – detta stinkande avskräde. Vi har nu två år av coronapandemi bakom | ||
+ | oss med alla umbäranden det inneburit i form av (över-) dödlighet, ”social” | ||
+ | distans, arbetslöshet med mera. Och när numret nu färdigställs rasar ett krig | ||
+ | i Ukraina efter att Ryssland med Putin vid spakarna har angripit grannlandet | ||
+ | med trupper och robotar. Detta angrepp måste naturligtvis fördömas! Men | ||
+ | som vanligt är det av yttersta vikt att i denna situation förhålla sig nykter | ||
+ | och reflekterande, | ||
+ | Varken Ukrainas rätt till självbestämmande eller Rysslands intresse av | ||
+ | säkerhetsgarantier är principer värda att dö för. Det är en återvändsgränd att | ||
+ | försöka föreslå inomkapitalistiska lösningar på världens alla problem. Låt oss | ||
+ | som kommunister vägra att ta ställning mellan olika dåliga alternativ till och | ||
+ | med när det ena kan verka marginellt bättre än det andra. | ||
+ | // | ||
+ | 2002. Periodiciteten har dock stadigt tagit sig formen av ett par längre vågor: | ||
+ | nummer åtta kom ut 2006, nummer nio 2011 och detta tionde nummer | ||
+ | alltså våren 2022. Det speglar åtminstone till viss del den krympande grupp | ||
+ | som aktivt arbetat med projektet. När nu gruppen decimerats – halverats, | ||
+ | för att vara uppriktig – än en gång är det därför dags att sätta punkt. 1 För att | ||
+ | travestera avantgardismens måtto ”färre men bättre” så gäller det bara till en | ||
+ | viss punkt.((En delvis restaurering kom dock till stånd fem i tolv när Peter Åström bestämde sig för att | ||
+ | skriva sin text och att hjälpa till med färdigställandet av numret.)) Det betyder dock inte att behovet av en tidskrift för kommunistisk teori på svenska har stillats. Tvärtom. | ||
+ | |||
+ | Temat för det aktuella numret är //kommunism och värde//, vilket speglar | ||
+ | den position där projektet hamnat teoretiskt med det nionde numret. Titeln | ||
+ | knyter an till en text från tidskriften // | ||
+ | 2010, med titeln ”Kommunisering och värdeformsteori”, | ||
+ | till svenska och publicerar i detta nummer, som ett slags nav kring vilket övriga | ||
+ | texter kretsar. Temat har vi alltså arbetat med till och från – mest från – sedan | ||
+ | förra numret. Det är också – tillstår vi – det tema och den problematik som | ||
+ | till slut, om än för flera år sedan nu, slet isär de sista spillrorna av projektet. I | ||
+ | korthet handlar det om den kritik av – och sedermera brytning med – både | ||
+ | kommuniseringsperspektivet, | ||
+ | och nio, och värdeformsteorin, | ||
+ | via Chris Arthur på 2000-talet fram till exempelvis // | ||
+ | Peter Åström kom att utveckla. Emot denna kritik hävdar Per Henriksson | ||
+ | att //något// kommuniseringsperspektiv ännu är produktivt för ett revolutionärt | ||
+ | perspektiv idag och att //någon// värdeformsteori utifrån Marx ekonomikritik, | ||
+ | liksom bidragen från Rubin, Arthur och andra inom vad som idag är känt | ||
+ | som värdeformsteori, | ||
+ | med teoretisk grund för ett sådant perspektiv. | ||
+ | |||
+ | I anslutning till temats ena gren har vi nöjet att presentera för första | ||
+ | gången på svenska en text av Isaak I. Rubin (1886–1937) om abstrakt arbete | ||
+ | och värde i Marx teori från 1927. Den föll i glömska efter att Rubin hamnade | ||
+ | i onåd hos Stalin-regimen i Sovjetunionen och sedermera avrättades, | ||
+ | som återupptäcktes först på 1970-talet i Väst i och med publiceringen av | ||
+ | texten, som är baserad på en föreläsning av Rubin. Något mer känd är Rubins | ||
+ | bok om Marx värdeteori, | ||
+ | en engelsk översättning 1973, //Essays on Marx’s theory of value//, och, baserat | ||
+ | på den, en tysk översättning samma år, //Studien zur Marxschen Werttheorie// | ||
+ | Denna bok kom att få mycket stor betydelse för den marxistiska diskussionen | ||
+ | och forskningen utifrån värdeteorin och Marx metod i // | ||
+ | |||
+ | Nästan ännu mer stolta är vi över att publicera en svensk översättning av | ||
+ | en med Rubin samtida rysk kritiker, Isaak Dasjkovskij (1891–1972). Hans | ||
+ | text från 1926 kom till vår kännedom först 2012 efter en hjälplig engelsk | ||
+ | översättning som publicerats på sajten //libcom//. Den har inte fått alls samma | ||
+ | uppmärksamhet eller betydelse som Rubins, och oavsett hur dess teoretiska | ||
+ | innehåll värderas är kritiken intressant, inte bara historiskt utan även på | ||
+ | grund av att liknande invändningar mot en rubinsk Marxläsning kan iakttas | ||
+ | även idag, både inom Marxforskningen och hos // | ||
+ | |||
+ | // | ||
+ | att den senare, som en specifik Marxläsning, | ||
+ | specifik förståelse av hur revolutionen ska ta sin form om vi ska kunna tala om | ||
+ | kommunism och kommunistiska relationer mellan individerna idag, delar | ||
+ | samma bakgrund och formerades som två slags paradigm under 1960-talet. | ||
+ | Båda dessa historiska fenomen uttrycker å ena sidan ett missnöje med sin | ||
+ | tids dominerande Marxtolkningar och kan båda sägas förkasta en traditionell | ||
+ | och ortodox marxism. De är å andra sidan också teoretiska uttryck för | ||
+ | 1960-talets klasskamp och missnöjet med de former och | ||
+ | institutionaliseringar som arbetarrörelsen, | ||
+ | utvecklats till, som ett delvist resultat av arbetarrörelsens införlivande i den | ||
+ | borgerliga statsapparaten. Endnotes ser i och med detta ett implicit släktskap | ||
+ | mellan värdeformsteorin och kommuniseringsteorin, | ||
+ | att produktivt berika varandra. Det kan dock sägas att varken TC eller Gilles | ||
+ | Dauvé tycks se samma gemensamhet mellan deras – olika – kommuniser | ||
+ | ingsperspektiv och värdeformsteorin. | ||
+ | |||
+ | Dylika kritiska läsningar av Marx förmår, menar Endnotes, begripa det | ||
+ | radikala i en revolutionär negering av värde: vi övervinner oss själva samtidigt | ||
+ | som vi övervinner något svårgripbart så att säga ’där ute’. Värdeformsteorins | ||
+ | bestämning av vad värde är – en specifik, historisk, samhällelig relation mellan | ||
+ | individer, mellan klasser; ett historiskt specifikt produktionsförhållande – | ||
+ | bidrar till en förståelse av vad klassförhållandet, | ||
+ | anklagas ibland för att helt bortse från klass och än mer från klasskamp för att istället | ||
+ | diskutera på en helt abstrakt och formell, för att inte säga rent begreppslogisk nivå.)) | ||
+ | Kommuniseringsperspektivet, | ||
+ | klassförhållandet och med det en möjlighet att förstå och artikulera de olika | ||
+ | former, formaliseringar, | ||
+ | narrativ gör de historiska skeendena begripliga bortom en död empirism, | ||
+ | eller ett tomt uppradande av historiska händelser. Alternativet, | ||
+ | anklagas för av TC, blir ett slags historia utan historia, en rad händelser som | ||
+ | kan fogas till varandra utan inbördes nödvändig ordning, utan kronologi. Vad | ||
+ | är det i klassförhållandets karaktär i kapitalismen som gör att överskridandet | ||
+ | av den borgerliga horisonten idag tar sig formen av kommunisering, | ||
+ | tidigare olika former av arbetets frigörelse istället för | ||
+ | upphävande? | ||
+ | kommunismen och görandet av kommunism – kommunisering – något invariant, i allt | ||
+ | väsentligt oföränderligt under kapitalismens historiska utveckling. Om detta, se // | ||
+ | nr 8 och nr 9; // | ||
+ | |||
+ | Detta innebär inte att vi skulle bekänna oss till en det omöjligas konst; | ||
+ | vad som idag framstår som omöjligt kommer en dag att ha visat sig möjligt | ||
+ | och det mest extrema det i en given situation mest pragmatiska. Om det, | ||
+ | som det ibland anförs emot oss, är mest pragmatiskt idag att gå in i politiken, | ||
+ | att organisera sig i någon vänstergrupp eller i det lokala facket, för att, som | ||
+ | det hävdas, påverka inifrån, så är det pragmatiska i den hållningen i allra | ||
+ | högsta grad villkorat och relativt. Även en tvångströja värmer i vinterkylan, | ||
+ | så att säga. Det må vara det mest pragmatiska idag – dock högst diskutabelt | ||
+ | – inom status quo, det vill säga sakernas kapitalistiska tillstånd, och är i bästa | ||
+ | fall ett försök att ge sig själv armbågsutrymme inom en borgerlig horisont. | ||
+ | Det är en legitim hållning för proletärer som uttryck för ett slags | ||
+ | överlevnadsinstinkt inom klasstillvaron. Det är emellertid illegitimt som | ||
+ | revolutionärt perspektiv. Att söka göra sig hemmastadd inom kapitalismen är att | ||
+ | ge legitimitet och stöd åt detta exploaterande system. | ||
+ | |||
+ | Här kan vi skönja de gemensamma dragen hos värdeformsteorin och | ||
+ | kommuniseringsperspektivet. Värde och kapital är de fundamentala | ||
+ | förmedlingarna mellan de borgerliga individerna och uttrycker historiskt specifikt | ||
+ | klassförhållandena inom kapitalismen. För att omvälva, eller om man så | ||
+ | vill, upphäva, detta kapitalistiska produktionssätt och dess borgerliga | ||
+ | förhållanden måste man begripa vad det är man måste upphäva för att kunna | ||
+ | avskaffa kapitalismen och alla dess samhälleliga relationer, mest avgörande, | ||
+ | då, klass, kapital, värde, pengar, marknadsutbyte, | ||
+ | ställs bäst på engelska: //”What is to be undone? | ||
+ | ”revolutionärt, | ||
+ | bemärkelse, | ||
+ | endast och allena i den process i vilken det upphäver sig självt. | ||
+ | |||
+ | Numret avslutas av två artiklar, av Per Henriksson och Peter Åström, | ||
+ | båda två ingående i redaktionen för // | ||
+ | |||
+ | Henriksson reflekterar i sin text över de invändningar som Åström riktade år | ||
+ | 2013 både mot kommuniseringsperspektivet och mot värdeformsparadigmet, | ||
+ | representerade i tur och ordning av TC och Chris Arthur. Utifrån numrets | ||
+ | tema och Åströms invändningar söker Henriksson visa på det potentiellt | ||
+ | produktiva i åtminstone något slags kommuniseringsperspektiv och i någon | ||
+ | variant av värdeformsteori, | ||
+ | slags preliminärt teoretiskt perspektiv. | ||
+ | |||
+ | När det gäller Åströms värdeförståelse, | ||
+ | negligerar, | ||
+ | och istället ser | ||
+ | på värde som ett slags teknisk lösning på problemet med och behovet av | ||
+ | att fördela det samhälleliga totalarbetet – i kapitalismen genom marknaden | ||
+ | och i kommunismen genom planen. I och med det tenderar förståelsen | ||
+ | att bli rent nominalistisk eller formallogisk där ”värde” blott är ett namn | ||
+ | på ett naturnödvändigt och därmed överhistoriskt fenomen: mänskligt | ||
+ | arbete i allmänhet. Istället ska värde, menar Henriksson, förstås som ett | ||
+ | rent samhälleligt ”föremål” som uttrycker och sammanfattar ett historiskt | ||
+ | specifikt produktionsförhållande, | ||
+ | pengar, eller kapital, beroende på vilken abstraktionsnivå vi betraktar | ||
+ | fenomenen på. Därmed har värde med en kapitalistisk varuekonomi att göra, | ||
+ | och värdeproducerande abstrakt arbete är en aspekt som hänger intimt och | ||
+ | internt samman med detta samhälle. I och med etablerandet av | ||
+ | kommunistiska relationer upphävs, som samhälleliga former, både | ||
+ | arbetsprodukternas värdekaraktär och det mänskliga arbetets karaktär som abstrakt arbete. | ||
+ | Kommunistiska relationer kännetecknas, | ||
+ | upphävande även av ”arbetet” i sin avgränsade form och blir en del av en | ||
+ | mänsklig verksamhet som helhet. Kommunism är (en helt annan) praxis, | ||
+ | inte en rationell fördelning av samhällets totala arbetstid, för att därigenom | ||
+ | kunna utöka ”fritiden”. Givet det hävdar han att motsatsparet ”frihetens” | ||
+ | och ”nödvändighetens rike” är obsolet i kommunismen. | ||
+ | |||
+ | Enligt Henriksson missar Åström en möjlig produktiv kritik av både | ||
+ | kommuniseringsperspektivet och värdeformsparadigmet. Istället framförs | ||
+ | ett slags positiv samhällsteori som taget //ad absurdum// frammanar bilden av | ||
+ | en planstat där ”samhället” underordnar sig individerna istället för, som | ||
+ | under kapitalismen, | ||
+ | sig svårligen skiljas från 1900-talets kommandoekonomier. | ||
+ | |||
+ | Den sista texten är skriven av Peter Åström som i den, å ena sidan, | ||
+ | reflekterar över sin kritik av och brytning med kommuniseringsmiljön | ||
+ | kring //Sic//, | ||
+ | och därmed även med // | ||
+ | sin nuvarande förståelse av Marx värdelära och hur den fungerar i analysen | ||
+ | av kapitalismen idag och kommunismen imorgon. Ett grundantagande i | ||
+ | Åströms argumentation är att en kommunistisk revolution måste vinnlägga | ||
+ | sig om att bibehålla den produktivitetsnivå som uppnåtts i och med | ||
+ | kapitalismen för att på grundval av denna kunna omorganisera samhället så att | ||
+ | den nödvändiga arbetstiden kan minskas till förmån för fri och disponibel | ||
+ | tid. Han menar att kapitalismen trots sin långsiktigt ohållbara dynamik icke | ||
+ | desto mindre tillfredsställer våra grundläggande behov i detta samhälle av mat, | ||
+ | vatten och tak över huvudet. För att kommunismen ska kunna framstå som | ||
+ | ett verkligt alternativ måste vi på allvar ta oss an frågan om hur den materiella | ||
+ | produktionen kan säkras, för att inte andra alternativa lösningar på de kriser | ||
+ | och problem kapitalismen skapar ska vinna terräng, så som nationalism eller | ||
+ | religiös fundamentalism. Med utgångspunkt i värdekategorin och som svar | ||
+ | på de perspektiv som kommer till uttryck i kommuniseringsströmningen | ||
+ | och i värdeformsparadigmet syftar hans bidrag till att diskutera hur principerna för en kommunistisk produktion kan tänkas och bör se ut. | ||
+ | |||
+ | Avgörande för detta slags mer förnuftigt organiserade produktion är en | ||
+ | medveten hushållning med den samhälleliga arbetskraften, | ||
+ | och endast på grundval av en sådan kan mängden nödvändigt arbete för | ||
+ | det nya samhällets reproduktion successivt minskas och minskas avsevärt. | ||
+ | Förekomsten av arbete och merarbete, det vill säga det arbete som överstiger | ||
+ | de omedelbara producenternas reproduktion, | ||
+ | kapitalismen utan återfinns och är en nödvändig grundförutsättning i alla | ||
+ | samhällen, | ||
+ | alltså möjliggörs av en fortsatt utveckling av arbetets produktivkraft och som | ||
+ | åtföljs av ett omedelbart stopp för direkt skadlig produktion för människa | ||
+ | och natur, uttrycker Åström som en plan för avackumulation, | ||
+ | från den italienska kommunisten Amadeo Bordiga från 1950-talet. Även om | ||
+ | kommunismen nödvändigtvis kommer att innebära ett slut på en ekonomi | ||
+ | grundad på varuutbyte så har det inte i sig något att göra med att produkter | ||
+ | produceras i syfte att tillfredsställa olika materiella och intellektuella behov. | ||
+ | Och även om lönarbete och varor såsom bärare av abstrakt arbete kommer | ||
+ | att försvinna med kapitalismen så innebär det inte att arbetet som sådant | ||
+ | omedelbart kommer att försvinna. Men i takt med att arbete i samhällets | ||
+ | tjänst görs redundant kommer dagens föreställningar och motsättningar | ||
+ | mellan arbete och fritid eller produktion och konsumtion att suddas ut. | ||
+ | Endast på grundval av en redan inrättad kommunistisk produktion kommer | ||
+ | därför målet om värdets avskaffande att kunna uppnås i sin fulla bemärkelse. | ||
+ | |||
+ | När vi nu färdigställer vad som kommer att bli det absolut sista numret av | ||
+ | // | ||
+ | sökare och karriärister. Denna klick lämnade projektet för många år sen nu och tycks ha | ||
+ | spridits för vinden i, om man så vill, en eskatologisk hållning och en ja-till-livet. Någon | ||
+ | förefaller ha utökat sin affinitet till nationen och någon annan till kyrkan. Den tycks dock | ||
+ | alltjämt hållas samman i celibatet, för den ene ofrivilligt och den andre som sakrament. | ||
+ | Någon med författartalang borde i sanning skriva något om detta.)) | ||
+ | Det första numret kom ut i januari 2002 och påbörjades följaktligen under | ||
+ | 2001, då som organisationen Folkmakts ”teoretiska tidskrift”. I den formen | ||
+ | kom både nr 1 och senare samma år nr 2 ut. Syftet var, kort sagt, att vara | ||
+ | ett forum för ”längre texter”, längre än det slags texter som huvudfåran i | ||
+ | Folkmakt ville ägna sig åt: rakare och enklare, mer populistiska och därmed, | ||
+ | hoppades man, mer fikabordsfähiga texter på ett språk som ”vanliga arbetare” | ||
+ | förstod. Av det blev det med tiden intet, även om denna ansats kom att leva | ||
+ | vidare i Förbundet Arbetarsolidaritet. Inspirationen till det nya teoretiska | ||
+ | tidskriftsprojektet kom främst från // | ||
+ | även till innehållet. Ambitionen var från början att publicera texter som | ||
+ | handlade om allt från arbetares vardagliga erfarenheter till mer teoretiska | ||
+ | diskussioner och undersökningar. Det kom med tiden att bli allt mer av det | ||
+ | senare och allt mindre av det förra. | ||
+ | |||
+ | Genom hela projektets historia lades stor vikt vid översättningar för att | ||
+ | på så sätt tillgängliggöra för oss betydelsefulla texter på svenska. En aspekt | ||
+ | av det var att därigenom samtidigt ta del av en något vidare internationell | ||
+ | diskussion. Det var texter som cirkulerade både på nätet och i tryckt form | ||
+ | – man ska komma ihåg att det här var långt innan sociala medier slog sig in | ||
+ | och tog över mycket av även det radikala tänkandet och samtalet. Vi översatte | ||
+ | texter från nordamerikanska // | ||
+ | brittiska // | ||
+ | Palestina konflikten. Vi hade även med texter av den franske ultravänsteristen | ||
+ | Gilles Dauvé (Jean Barrot), inklusive en kortare brevväxling mellan honom | ||
+ | och redaktionens Henriksson. // | ||
+ | tillsammans med Subversiv media med titeln // | ||
+ | nummer 8 från 2006, som kom att bli det tyngsta – i dubbel bemärkelse – | ||
+ | publicerade vi en diskussion mellan // | ||
+ | ett par texter av Dauvé och ett flertal av TC. I flera av numren har vi även | ||
+ | publicerat egna översättningar av texter och textavsnitt av Marx som tidigare | ||
+ | inte funnits på svenska. Så även denna gång: två korta fragment som har med | ||
+ | värdet att göra – ett från 1857/1858 och ett annat från 1871/1872. | ||
+ | |||
+ | Vi har naturligtvis hela tiden publicerat även egna texter, både längre | ||
+ | artiklar, kortare recensioner och rena diskussionsinlägg. Bland annat innehöll nummer 3–4 två texter som skrevs inom fältet militanta | ||
+ | arbetarundersökningar, | ||
+ | som under några | ||
+ | år ingick i redaktionsgruppen. I efterhand skulle man kunna säga att de | ||
+ | texterna var de mest uppmärksammade och uppskattade i vår katalog. Under | ||
+ | några nummer bedrevs en diskussion som initierats av Marcel, som då ingick | ||
+ | både i Kämpa Tillsammans! och // | ||
+ | Åström, och även TC och ett antal andra. Diskussionen var givande på många | ||
+ | sätt och belyste en mängd problemområden för en kommunistisk teori, men | ||
+ | var samtidigt till sin form tämligen känslostormande och stundom elak, och | ||
+ | ledde till att Marcel lämnade redaktionen för att istället publicera sig i bland | ||
+ | annat tidskriften // | ||
+ | av en mängd olika anledningar, | ||
+ | behövas läggas ner, åtminstone i sin dåvarande form. Det blev dock så att | ||
+ | två deltagare, Åström och Henriksson, fortsatte under namnet // | ||
+ | de andras godkännande, | ||
+ | svenska och, inte minst, för att kunna fortsätta använda hemsidan med sitt | ||
+ | textarkiv samt distribuera de gamla numren. | ||
+ | |||
+ | Det är många år sen nu – även om det egentligen bara är kanske två | ||
+ | nummer sedan. Nu är det dock hög tid att sätta definitiv punkt, både för | ||
+ | detta tionde nummer och för projektet som sådant. Tio nummer på tjugo år | ||
+ | är trots omständigheterna inte så illa. | ||
+ | Innan dess måste vi tacka alla de som har bidragit till projektet på olika | ||
+ | sätt genom åren. Vi nämner inga namn, men ni vet vilka ni är. | ||
+ | |||
+ | mars 2022 |