Inledning
Det tionde numret av riff-raff kommer ut elva år efter det förra. Det får säkert
smilbanden att dra sig på alla de krösamajor och missunnsamma cyniker som fylkar
den lilla, tämligen parlamentariskt orienterade utomparlamentariska vänstern i
Sverige. Men det varken kan eller vill vi göra så mycket åt.
|
|
Endnotes: Kommunisering och värdeformsteori
I Endnotes nr 1 [2008] beskrev vi
kommuniseringsteorins framväxt i Frankrike under åren efter maj 1968. Följande
text verkar inom detta kommuniseringsperspektiv, men vilar också i hög
grad på utvecklingen inom den marxska värdeformsteorin i allmänhet, och då i
synnerhet på den ”systematiskt-dialektiska” tendens som har vuxit fram under
senare år.
|
|
Isaak Rubin: Abstrakt arbete och värde i Marx system
Kamrater, jag har som tema för min föreläsning valt det abstrakta arbetet och
värdet av följande två skäl. För det första, eftersom mig veterligen frågan om
det abstrakta arbetet och värdets form och innehåll har varit föremål för häftiga
debatter på era seminarieövningar. Därför beslutade jag mig för att lägga
upp min lektion på så sätt att jag kan gå in på detaljerna kring problemet
med det abstrakta arbetet och samtidigt täcka in frågan om värdet, dess form
och dess innehåll. För det andra utgör detta tema det centrala problemet för
hela den marxska teorin.
|
|
Isaak Dasjkovskij: Abstrakt arbete och Marx ekonomiska kategorier
Den omsorgsfulla utarbetning av den marxistiska ekonomiska teorin, som i
Sovjetunionen redan har pågått i flera år, har gjort framsteg i flera riktningar.
Den har lett till en klarare förståelse, en mer exakt beskrivning av lagarna och
ståndpunkterna inom en rad nya problem, som inte har berörts i den
förrevolutionära marxistiska litteraturen. Även solen har emellertid sina fläckar,
och så visar det sig att de nya försöken att ”fördjupa” teorin slutar i att man
”delar upp tomma abstraktioner i fyra lika tomma delar”.
|
|
Redaktionen: Introduktion till två fragment om värdet
Nedan följer två texter som tidigare inte har publicerats på svenska. Den
första, som har rubriken ”Värde”, är från Marx Grundrisse (1857–1858),
närmare bestämt och intressant nog från alldeles i slutet av dessa manuskript.
Det utgör en första, och som det framgår oavslutad, skiss till hur
de kommande utgåvorna av hans stora kritik av den politiska ekonomin
skulle komma att inledas, med smärre justeringar i de olika utgåvorna
1859, 1867 och 1872.
|
|
Karl Marx: Värde
Den första kategori i vilken den borgerliga rikedomen framställer sig
är varan. Varan själv framträder som en enhet av två bestämningar. Den
är bruksvärde, dvs. föremål för tillfredsställelse av något mänskligt behovssystem.
|
|
Karl Marx: Värdeföremålslighet som gemensam föremålslighet
Värdeuttryck (värdeform) tillkommer varorna endast i förhållande till varandra.
En varas värdeuttryck ges därför alltid endast i dess värdeförhållande
till andra varor. Varför? Hur uppstår denna för alla varors värdeformer gemensamma
egendomlighet ur värdebegreppet?
|
|
Per Henriksson: Kommunistiska värden. Eller en positiv socialismteori?
Föreliggande text är ett försök till att ta sig an vissa problem som är relaterade
både till hur revolutionen som kommunisering är att förstå och den mer
grundläggande, till synes marxologiska frågan om värde och abstrakt arbete.
Syftet är att diskutera hur och med vilka begrepp vi kan förstå värdeformen
och därigenom det kapitalistiska produktionssättets rörelselagar, liksom upphävandet
av dessa lagar genom etablerandet av kommunistiska relationer.
Upprinnelsen till texten är behovet att diskutera och bemöta de invändningar
mot kommuniseringsperspektivet som framförts av Peter Åström, samt den
förståelse av värde och abstrakt arbete som ligger till grund för dessa.
|
|
Peter Åström: Varan, värdet och kommunismen
Den här texten är ett försök att, med utgångspunkt i
varuformen, sammanfatta viktiga delar av Marx analys av det kapitalistiska
samhället för att svara på
- vad värdet är för något,
- vad kapitalets avskaffande måste innebära, samt
- hur en kommunistisk omställning av den samhälleliga reproduktionen kan tänkas se ut.
|
