Kritiska grunddrag till en revolutionsteori. Bortom proletariatets affirmation
- Innehållsförteckning

Kritiska grunddrag till en revolutionsteori. Bortom proletariatets affirmation

Kan proletariatet när det agerar strikt som klass avskaffa klasserna? Detta är den grundläggande frågan för all teoretisk reflexion. De arbetslösas och prekäras kamp under den franska vintern 1997−1998 definierade arbetslösheten och prekariteten som hjärtat i lönearbetet, dess potentiella svaghet kom från själva innehållet i klasskampen. Denna kamp tillät en förståelse av frågan som en praktisk fråga inom vår historiska horisont, som klasskampens riktning och insats i denna kampcykel. En klassaktivitet kan gå bortom klasserna. Med den omstrukturering som det kapitalistiska produktionssättet nu uppnått producerar proletariatet sitt vara, hela sin existens inom kapitalet, allt mer som en bekräftelse på att en proletär identitet inom kapitalets reproduktion inte är möjlig. Motsättningen mellan klasserna placerar sig på nivån av deras egen reproduktion, det som definierar proletariatets kapacitet att avskaffa kapitalet, att avskaffa sig självt. Denna kampcykel är således den praktiska lösningen på begränsningarna och motsättningarna i hela den förflutna klasskampshistorien, dvs. programmatismen: revolutionen som maktstegring och proletariatets affirmation och uppstigande till härskande klass, för att därefter negera sig självt.

Radikaldemokratismen och alternativismen är formaliseringen av alla begränsningar inom denna cykel. Innehållet i klassmotsättningen, kapitalets reproduktion, blev dynamiken och den inneboende begränsningen i proletariatets kamp. Arbetaridentitetens förfall ger oss inte en framtid av kapitalism med ett mänskligt ansikte, kritik av liberalismen, övertagandet av vårt arbete, vår omvärld och den medborgerliga verksamheten. Sökandet efter en proletär identitet och ett »proletärt program» gentemot kapitalet innebär endast att ge legitimitet åt kapitalets reproduktion där proletärerna skulle kunna ha kontrollen via en samhällsorganisation där de vore ledare. Det är således frågan om förhållandet mellan de nuvarande kamperna och revolutionen som ånyo måste ställas. Om revolutionen och kommunismen endast är verket av en klass inom det kapitalistiska produktionssättet, kan det inte längre vara överväxten av den vardagliga klasskampens riktning och revolutionen inte längre ett överskridande som produceras inom klassmotsättningens riktning, exploateringen. Den kommunistiska revolutionen är kommuniseringen av förhållandena mellan individer vilka produceras som omedelbart sociala. Bortom proletariatets affirmation är all kommunistisk teori som omformulerats mot de inneboende begränsningarna i denna kampcykel, radikaldemokratismen och alternativismens praktiker, men även mot alla teorier som sörjer programmatismen i namn av teoretisk humanism, kritik av själva arbetet eller av ekonomin.

Fondements critiques d'une theorie de la revolution (pdf, 2,4 MiB)

Innehållsförteckning

Förord

Kapitel 1 – En historisk uppochnedvändning. Arbetslösheten definierar lönearbetet
1. Sektion 1 – Exploatering
2. Sektion 2 – Uppochnedvändningens historia
  1. Avdelning 1 – En fråga om klasskamp
  2. Avdelning 2 – En historisk dialektik
    - Första perioden
    - Andra perioden
      - en mognadsfas: 1896–1936
      - kategoriernas befästning: 1936–1970
  3. Avdelning 3 – Tredje perioden, den nuvarande situationen
    - Ett allmänt förhållningssätt till omstruktureringen av förhållandet mellan proletariat och kapital
    - Arbetaridentitetens förstörelse
    - Arbetslöshet–osäkerhet: en ny definition av det avlönade arbetet
      - en aktuell utveckling: några lagar och överenskommelser
      - en ny kompromiss
      - den nya kompromissen skrider till verket
        
        socialbidrag
        
        kvinnoarbetet
        
        de unga
        
        några förhandlingar mellan företagen
        
        den sociala dialogen
Kapitel 2 – Om de arbetslösas kamp mot den barocka /caducité/ exploateringen
1. Sektion 1 – De arbetslösas kamp i den nya kampcykeln
  1. Avdelning 1 – Arbetslösheten är inte ett tecken på kapitalets föråldring
  2. Avdelning 2 – Ny cykel – Proletariatet ifrågasätter sig självt
2. Sektion 2 – Om den proletära aktiviteten som ifrågasättande av sig själv
  1. Avdelning 1 – Kapitalet som processerande motsättning
    - Arbetets sociala krafter existerar endast objektiverade inom kapitalet
    - Den produktiva arbetaren kontra den sociala arbetaren: en självförnekelse
  2. Avdelning 2 – De arbetslösa och osäkra arbetarna är inte ett avantgarde
  3. Avdelning 3 – Kapitalet såsom processerande motsättning: grunden för kontrarevolutionen
Kapitel 3 – Det kapitalistiska produktionssättets reproduktion definierar arbetslösheten inom lönearbetet
1. Sektion 1 – Den barocka /caducité/ exploateringen – kapitalackumulationens dynamik
  1. Avdelning 1 – Arbetslösheten har endast lönearbetet som horisont
    - Om arbete för alla
      - Kampen för anställning
      - Att återvinna vänstern
    - Medborgarlönen
      - Lönen: arbetets pris
      - Medborgarlönen: en kamp ~~över~~ om arbetskraftens bytesvärde
      - Medborgarlönen: ett samhällsprojekt
      - Medborgarlönen: avskaffandet av det kapitalistiska produktionssättet
        
        Den ~~sociala~~ arbetaren mot kapitalet samhälleliga?
        
        Lönen: tillägnelse av samhällelig rikedom
        
        Illusioner om omfördelning
        
        Behovens dynamik
        
        Fritid på grundval av merarbete: en försvagning av exploateringen
  2. Avdelning 2 – Medborgarlön – kapitalistklassens kamp ~~över~~ om lönen
2. Sektion 2 – Begränsningarna i de arbetslösas och osäkra arbetarnas kamp
  1. Avdelning 1 – Arbetslösa och osäkra arbetare – en specifik social identitet
    - Identitetens konstruktion
    - Att lyfta socialbidrag: möjlighet och begränsning
    - Arbetslösa och osäkra arbetare: en ambivalent identitet
      - Ifrågasättandet av lönearbetet och dess begränsning: de arbetslösa som socialgrupp
      - Arbetslösa som ~~social kategori~~ socialgrupp: en funktion inom lönearbetet
  2. Avdelning 2 – Att agera som klass – en begränsning
3. Sektion 3 – Radikaldemokratismen – Från arbetstidsförändringen till alternativism
  1. Avdelning 1 – En första ansats… Lönearbetet utan kapitalet
  2. Avdelning 2 – En andra ansats… Att konstruera alternativ
    - Förutsättningarna för kommunism och alternativ
    - Att bemästra sin existens omständigheter
      - Alternativets parti
      - Från staten till direktdemokratin
      - Om kapitalet som kontrollerat producerar något annat
        
        Proletariatets affirmation blir ett kapitalistiskt alternativ
        
        Politisk vilja och val av samhälle
        
        De vardagliga kamperna som alternativa projekt: arbetstidsförkortning och universell utdelning
        
        En paradoxal reformism
        
        De alternativa initiativen: motsamhället
  3. Avdelning 3 – Om radikaldemokratismen i allmänhet
Kapitel 4 – De arbetslösas och osäkra arbetarnas kamp – Den revolutionära aktiviteten i den nya kampcykeln
1. Sektion 1 – Kritiken av arbetet i allmänhet och i de arbetslösas kamp i synnerhet
  1. Avdelning 1 – Arbetet – intern bestämning av lönearbetet
    - Arbetskritikens marginalitet
    - Kritiken av lönearbetet blir kritiken av arbetet
    - Den reella subsumtionen och distinktionen mellan arbete och lönearbete
    - De arbetslösa och osäkra arbetarna producerar denna distinktion
    - Kritiken av arbetet: alternativ ideologi
      - Kritiken av bruksvärdet
      - Kritiken av det konkreta arbetet
      - Kritiken av arbetet är en formell kritik av lönearbetet och dess naturalisering
  2. Avdelning 2 – Från kritiken av arbetet till kommunismens innehåll
    - Ekonomin: den allmänna begränsningen i kritiken av arbetet
    - Inom kritiken av arbetet: kommunismen som överskridandet av ekonomin
      - Återtillägnelsen av rikedom
      - Arbetets användbarhet
      - En inkomst bortkopplad från arbete
      - Att skapa andra sociala förhållanden
  3. Avdelning 3 – Avslutning om kritiken av arbetet
2. Sektion 2 – Arbetslösas och osäkra arbetares kamp – ideologierna som baseras på kritiken av arbetet
  1. Avdelning 1 – Arbetskritikens problematik i den nya kampcykeln
    - Om distinktionen mellan arbete och lönearbete
    - Att ta kapitalet på ordet
      - Några förutsättningar för den efterföljande intelligensen: kapitalets autonomisering
      - Klassernas och exploateringens upplösning: Temps critiques med flera
        
        Ett byte av kampcykel
        
        De ekonomiska fynden hos Temps critiques
        
        De stora socio-politiska fynden
  2. Avdelning 2 – Kritiken av arbetet – ett arv från en gammal kampcykel
    - Slutet på den gamla kampcykeln: självorganisering, arbetsvägran, proletariatets självnegation
    - Den förra kampcykelns begränsningar presenterar sig som dess verkliga överskridande, såsom “proletariatets självnegation” och “arbetsvägran”
  3. Avdelning 3 – Proletariatets självnegation och kritiken av arbetet
    - La guerre sociale: människan är ett empiriskt bevis
    - Échanges et mouvement: den proletära individen
    - La banquise: den oemotståndliga tendensen mot en mänsklig gemenskap
    - Négation: från avskaffandet av arbetet till sökandet efter ett revolutionärt subjekt
    - Théorie communiste… proletariatet som bevis på alienationens nödvändighet
    - Bruno Astarian: teleologins triumf
  4. Avdelning 4 – Den teoretiska humanismen och mysteriet med spekulativ konstruktion
  5. Avdelning 5 – Socialisme ou Barbarie – Teorin om kommunismen utrotas som teorin om proletariatet
Kapitel 5 – Från kritiken av arbetet till överskridandet av programmatismen: en teoretisk övergång, Situationistiska internationalen
1. Sektion 1 – Definitionen av proletariatet – ett ömtåligt tillstånd av nåd
  1. Avdelning 1 – Sociologi och/eller universalism
  2. Avdelning 2 – Den gamla arbetarrörelsen och den nya revolutionära rörelsen – kritiken av vardagslivet
  3. Avdelning 3 – Proletariatet som medvetandets klass – en renässans för programmatismen
2. Sektion 2 – Skådespelet
  1. Avdelning 1 – Det verkliga och dess förmörkelse [occultation]
    - Maj 68: ett bestridande av skådespelet
    - En dualistisk teori om skådespelet
  2. Avdelning 2 – Skådespelssamhället – en självmotsägelse
    - Helheten och delen
    - Fetischismens eviga problem
    - Situationismen är en humanism
      - alienationen
      - människans väsen
3. Sektion 3 – Skådespelet och dess avskaffande – en objektiv historia om produktivkrafter
  1. Avdelning 1 – SI:s grundläggande objektivism – den naturliga alienationen
  2. Avdelning 2 – Slaget om materiella medel
4. Sektion 4 – Proletariatets negation och dess innehåll
  1. Avdelning 1 – Arbetarråden
    - Den omöjliga syntesen av flera definitioner av proletariatet
    - Ett försök till lösning: medvetandet
      - teorin som organisation
      - en organisation för experimentell alternativism
  2. Avdelning 2 – Arbetets avskaffande och dess objektiva omständigheter – överskridandet/realisationen av konsten
5. Sektion 5 – Situationistiska internationalens kvarvarande charm
Kapitel 6 – Från ekonomins överskridande till kapitalets överskridande
1. Sektion 1 – Överskridandet i ekonomin utifrån arbetskritikens begrepp – alienation och förtryck
  1. Avdelning 1 – Alienationen – kritiken av pengarna och varan
    - Pengarna
    - Varan
  2. Avdelning 2 – Förtrycket
    - Individen och världen
    - Den isolerade individens praktik
    - Från den isolerade individen till den atomiserade individen
2. Sektion 2 – Den atomiserade individen – individ, klass, gemenskap
  1. Avdelning 1 – Individens ~~partikularitet~~ atomiserade existens
    - Individ–samhälle: deras enhet är partikularitetens centrala element
    - Individens partikularitet, dess klasstillhörighet
      - Människan är alltid individ och gemenskap
      - Totaliteten som utgångspunkt, de antagonistiska klassernas gemenskap
      - Proletariat och gemenskap, samhällelig partikularitet som förutsättning
  2. Avdelning 2 – Förtrycket som moment i exploateringen
Kapitel 7 – Att avskaffa kapitalet
1. Sektion 1 – Klasskampen är praxis
2. Sektion 2 – Från nuvarande kamper till revolutionen
  1. Avdelning 1 – Ett producerat överskridande
  2. Avdelning 2 – Klasstillhörigheten blir en yttre begränsning
3. Sektion 3 – Kapitalets överskridande och kommunismens innehåll
  1. Avdelning 1 – Revolutionen är kommuniseringen av samhället
  2. Avdelning 2 – Vad göra?

Titorelli, 2006/11/06 15:43

Jag är osäker på “partikularitet”. Ska man verkligen skriva så eller är “atomisering” bättre?

Ludvig, 2006/11/06 15:59

Det kan man säkert göra. “L’individu particulier” har jag ju översatt med “Den atomiserade individen”, så “Individens atomiserade existens” eller något liknande borde funka som översättning på “La particularité de l’individu”.

Ludvig, 2006/11/08 08:12 (2006/11/08 08:13)

Är inte den “sociala arbetaren” ett begrepp även i svenskan i både den autonomistiska traditionen och även i vissa av Marx verk?

Titorelli, 2006/11/08 11:14 (2006/11/08 11:16)

Hos Marx känner jag det inte. Vad gäller den autonomistiska traditionen har vi fått en massa felöversatta begrepp därifrån när de passerat igenom engelskan. “Den sociala fabriken” till exempel, som ju ska vara “samhällsfabriken”. Jag är väldigt försiktig med “social”. Jag korrigerade nyss när du översatt biten om att kommunismen inte är en ny organisation och fördelning av “det sociala arbetet”. Här ska det helt säkert vara “det samhälleliga arbetet” eftersom det syftar på produktionens församhälleligande som Marx alltid trycker så hårt på. Googleresultaten från “sociala arbetaren” går till framförallt socialism.nu och motkraft.net där Negris “den sociala arbetaren” åsyftas. Det nya subjektet efter fordismen eller vad han nu ser det som... Man kanske kan fråga Roland om det begreppet.

Antonio Negri’s work has spanned philosophy, political theory, and cultural criticism. Conceptually, his work relating to social movements has expanded upon Mario Tronti’s notion that working class struggle determines and anticipates capitalist organization and command. Negri has been a careful reader and commentator on the work of Marx (in Marx Beyond Marx), Lenin (in the untranslated 33 Lezioni su Lenin) and Spinoza (The Savage Anomaly). One of his most important contributions was the notion of the “social worker”, a post-Fordist subject he suggested was heir to the revolutionary activity of the Fordist factory “mass worker”. Here he suggested that as capital was forced to expand production and domination across society as a whole, that groups such as students, housewives, and the unemployed were to be considered the new subjects upon which to base a revolutionary strategy. His work shifts from the late seventies to the nineties, a time in which he embraces poststructuralism, begins to repudiate the need for an “external” force that mobilizes class interest and definitively abandons his tormented relationship with the party-form. His focus on revolutionary subjectivity shifts from the notion of the mass worker to that of the self-organizing “multitude”, a concept that finds its history in the work of Spinoza and through which Negri tries to avoid some of the pitfalls of the Marxist notion of class.

Titorelli, 2006/11/09 01:11

Jag satt just och drömde lite om ifall man på lång sikt kunde ge ut Kritiska grunddrag till en revolutionsteori i en serie om fem delar med omkring 140 sidor i varje. Det skulle i så fall bli:

En historisk uppochnedvändning. Arbetslösheten definierar lönearbetet och Om de arbetslösas kamp mot den barocka /caducité/ exploateringen (kapitel 1 och 2)
Det kapitalistiska produktionssättets reproduktion definierar arbetslösheten inom lönearbetet (kapitel 3)
De arbetslösas och osäkra arbetarnas kamp – Den revolutionära aktiviteten i den nya kampcykeln (kapitel 4)
Från kritiken av arbetet till överskridandet av programmatismen: en teoretisk övergång, Situationistiska internationalen (kapitel 5)
Från ekonomins överskridande till kapitalets överskridande och Att avskaffa kapitalet (kapitel 6 och 7)

:o)

Ludvig, 2006/11/11 10:16

Tycker då hellre vi satsar på att ge ut något annat. TC finns redan tillräckligt av och vi har ju Parti & Utsida, samt en del andra projekt som kanske är av lite större vikt än att ge ut ännu en bok med fransmän?